Undrar du över något?
Hör av dig!
0971-440 00
Adress: Borgargatan 2, 962 31 Jokkmokk
E-post: info@samernas.se
Meny
Samernas folkhögskola (numera Sámij åhpadusguovdásj) blev etablerat 1943 som ett initiativ av Svenska Missionssällskapet och biskop Bengt Jonzon i spetsen. Verksamheten skulle verka som en kristen gottgörelse av tidigare övergrepp mot samer. Idén var tagen ur ett förarbete från Gustav Park och lärarinnan Karin Stenberg. Till rektor utsågs prästen Lennart Wallmark.
Biskop Bengt Jonzon menade att samerna måste hävda sin plats i det svenska samhället, och till detta krävdes ökad kunskap, bildning och utbildning.
År 1942 skrev därför Bengt Jonzon ett brev där han beskrev att Samernas folkhögskola skulle:
–”skänka allmän medborgerlig bildning på samma sätt som övriga folkhögskolor, allt i en anda som väcker kunskapshågen och vidgar och värmer sinnet…”
–”vidare särskilt ägna uppmärksamheten åt samernas språk, historia, kultur och yrkesliv samt deras plats i det svenska samhället och därvid ge plats åt praktiska övningar och åt fritt meningsutbyte rörande hithörande frågor…”
–”sist men inte minst öppna vägen till de djupaste livskällor genom att ge kristen kunskap och genom att så långt möjligt åt lärjungarna skänka vad ett gott och glatt kristet hem kan vara och ge. Så vill den bidraga att fostra och stärka karaktär och personlighet…”
Missionssällskapet menade att Jokkmokk var lämpligaste orten för att etablera en folkhögskola. På grund av kriget var det en svårighet att få tag i lämpliga lokaler, därför erbjöds en första kurs med 24 stycken deltagande elever i Sorsele i Västerbotten mellan oktober 1942 till april 1943. Det undervisades i ämnen som samiska språket, samisk historia, odling, yrkesliv samt bokföring. Eleverna var inackorderad i olika rum i samhället, de åt sina måltider vid en annan lokal, hade lektioner i slöjd i ytterligare en annan lokal osv.
Rektor Lennart Wallmark registrerade ett sjunkande elevantal redan under andra läsåret, för vilket han kallade till ett stort samiskt ungdomsmöte i Jokkmokk i mars 1944 som lockade cirka 250 ungdomar. Detta möte visade sig bli ett viktigt möte i samisk organisationshistoria, som tillslut resulterade i organisationen Same Ätnam. Mötet var överens om att sluta upp kring Samernas folkhögskola och det viktiga arbete som det skulle göra för att värna om det samiska kulturarvet. Man var också eniga i att Jokkmokk var den lämpligaste orten för Samernas folkhögskola.
Som en följd av mötet och Missionssällskapets fortsatta intresse att fortsätta stötta arbetet, påbörjades arbetet med att bygga upp skolan i Jokkmokk. Sommaren 1945 stod elevhemmet färdigt. Lektionerna genomfördes i den gamla folkskolan fram till 1948, då skolhuset stod färdigt. 1 mars 1949 invigdes Samernas folkhögskola officiellt av dåvarande landshövding Oscar W Lövgren.
Det fanns en tydlig idé med skolan: Det skulle vara en kristen folkhögskola som skulle hjälpa den samiska ungdomen att värna om det värdefulla kulturarvet. Skolan skulle verka som ett hem, en borg och en mötesplats för samisk ungdom samtidigt som den också skulle skapa ett fäste för den samiska kulturen. Skolan skulle ge vidgade vyer och perspektiv för ungdomen att växa och utvecklas vid, som i sin tur skulle förpliktiga eleven till ansvar. Ett ansvar att med glädje förvalta och förmedla kulturen. Lennart Wallmark ska ha sagt att det högsta målet för Samernas Folkhögskola var att skapa verklig gemenskap över alla gränser.
1957 kom den så kallade Nomadskoleutredningen som föreslog en nioårig obligatorisk skolgång för samerna. Det vill säga en förlängd obligatorisk skolgång, vilket Samernas folkhögskola stod bakom och föreslog därför att högstadieundervisningen borde förläggas till Gällivare.
Under åren 1961-1962 så expanderade Samernas folkhögskola genom att göra ny- och tillbyggnader av lokalerna. Det etablerades ett nytt elevhem för pojkar, en ny lärarbostad, en ny rektorsbostad, expeditionslokaler samt en ombyggnation av gamla elevhemmet som skulle fungera som bostad för flickor. Detta sågs som en satsning för framtiden och som en aktiv handling för framtiden av samisk samhällsuppbyggnad.
Under 60-talet minskade elevantalet vid Samernas Folkhögskola. Kanske på grund av det nya reglementet om nioårig skolgång.
Under 1970 meddelade Missionssällskapet att det inte fanns några möjligheter att fortsätta som huvudman för Samernas Folkhögskola. Skolan hade sedan start finansierats via rikskollekt från landets kyrkor, vilket inte var möjligt att fortsätta med. Att majoriteten av elever vid folkhögskolan inte längre var samiska elever var också avgörande i ärendet i att inte längre stötta och erbjuda samisk ungdom en särskild folkhögskola.
Utredningar och förhandlingar drogs igång för att hitta nya möjligheter till huvudmannaskap för framtiden av Samernas Folkhögskola, där Jokkmokks kommun, svenska samernas riksförbund samt Same Ätnam visade intresse. Svenska missionssällskapet åtog sig att fortsätta huvudmannaskapet ett par år till, innan organisationerna hade säkrat finansiering för fortsatt verksamhet.
I april 1972 överlämnade Svenska Missionssällskapet sitt huvudmannaskap till den nya huvudmannen Stiftelsen Samernas folkhögskola som bildats av Jokkmokks kommun, Svenska samernas riksförbund och Same Ätnam. Det nya huvudmannaskapet var en samling av olika samiska och lokala intressen.
Från 1972 erbjöd Samernas Folkhögskola utbildningar genom allmän linje, sameslöjdslinje samt ekologilinje (uppstart läsåret 1973/1974). 1987 tillsattes en utredning som föreslog att Samernas Folkhögskola skulle bli en fristående gymnasieskola, vilket Jokkmokks kommun motsatte med motiveringen att det skulle hota den befintliga kommunala gymnasieskolan.
I regeringens proposition 1990/91:82 om folkbildningen så fanns inte längre ett krav att erbjuda en allmän linje vid Samernas Folkhögskola. Samernas Folkhögskola fick fortsatt statsbidrag för undervisning som bäst tjänar samernas sak och skolan räknades således inte längre som en folkhögskola.
Efter den nya kravbilden valde man att byta namn, och sedan 1999 heter skolan numer Sámij åhpadusguovdásj/Samernas utbildningscentrum.
Samernas Folkhögskola har varit delaktig i etablerandet av både Svenska Samernas riksförbund samt Same Ätnam.
Organisationen Same Ätnam var ett initiativ av paret Wallmark, Karin Stenberg samt biskop Bengt Janzon som tillsammans hade talat om behovet av en samisk organisation. Ovan nämnda ungdomsmöte under 1944 utformade sedermera stadgarna för det som till sist blev Same Ätnam, vars huvuduppgift var att verka för den samiska slöjdens förkovran där biskop Bengt Janzon blev ordförande och Lennart Wallmark sekreterare.
1946 tillsattes ett slöjdutskott som arbetade för att en särskild slöjdkonsulent borde tillsättas, och redan året efter anställdes Rune Johansson som den förste konsulenten. Konsulenten kom att arbeta i nära samverkan med Samernas Folkhögskola i att anordna kurser m.m. 1949 registrerades kontrollmärket för äkta ”lapsk” slöjd.
Under 1948 kallade Gustav Park till ett landsmöte, som en påföljd av ett förslag om en reformering av renslakten, vilket ansågs som ett hot mot renskötseln. Under detta möte utsågs ett arbetsutskott bestående av Gustav Park, Lennart Wallmark och predikant Arvid Kaddik. Detta utskott fick i uppdrag att yttra sig för samernas sak och utarbeta stadgar för den nya organisationen. 1950 bildades så Svenska Samernas riksförbund (SSR) i Jokkmokk. Därmed hade man också på god väg att förverkliga den ambitionen om årliga landsmöten för samer, vilket var ett förslag och önskemål från Svenska samernas landsmöte i Östersund 1918.
Vid etablerandet av ett museum i Jokkmokk, det som senare kom att bli Ájtte, svenskt fjäll- och samemuseum hade Samernas folkhögskola en viktig roll.
Museet har sitt ursprung kring dåvarande landfiskalen Erland Ströms samling av lapska föremål. När Erland Ström sedermera flyttade från Jokkmokk fanns ett det ett första förslag att kommunen skulle lösa in samlingen. JC Kempes minnesfond donerade istället medel till Norrbottens Läns hembygdsförening för inköp av samlingen. Samlingen skulle på vissa villkor deponeras i Jokkmokk, där ”Depositionen ska vara direkt knuten till Samernas Folkhögskola och tjänstgöra som studiematerial vid undervisningen. …Den omedelbara tillsynen och vården av depositionen bör åvila Samernas Folkhögskola”.
Som styrelse för depositionens vård skulle bland annat Samernas Folkhögskola ha en representant. Jokkmokks kommun anvisade markområde för museet samt bidrog till att en byggnad kunde uppföras, något som rektor Wallmark arbetade aktivt för.
Lennart Wallmark 1942-1971
Birgitta Östlund 1971 – 1976
Ingwar Åhren 1976-1981
Per Mikael Utsi 1981 – 1990
Ellen Saitton Burman, vikarierande rektor 1984/1985
Mariana Blind, vikarierande rektor 1991 – 1994
Kerstin Utsi, vikarierande rektor 1995/1996
Ove Nordvall 1996 – 2008
Henrik Micael Kuhmunen 2001 – 2013, inledningsvis vikarierande rektor
Mikael Pirak, vikarierande rektor 2012/2013
Per Stefan Labba, vikarierande rektor 2013/2014
Britt-Inger Tuorda 2014 – 2021
Matilda Burman 2021 –
Adress: Borgargatan 2, 962 31 Jokkmokk
E-post: info@samernas.se